mala74

   
På julafton så föreslog jag att vi skulle gå upp på Djurmoklack,
jag Johan & Pysen, tänkte det kunde vara en mysig sak att göra.
Jo då så vi satt på oss täckbyxor, täckjackor mössa & vantar & pallrade oss iväg.
Rätt drygt att klättra upp     , eller så är det så bara att jag har väldigt dåligt kondis....
När jag tänker efter så är det nog det sistnämnad, för när jag var liten & vi var upp där med lekis & jag var 6 år, så minns jag inte att det var drygt alls.
Väl upp så var ju utsikten som alltid kanonfin. 
                                                                             








Efter vårt besök på Klacken, så sa jag att vi kanske skulle ta & kolla var stigen gick som tog oss ner på andra sidan, trodde vi liksom skulle komma runt klacken....bara en liten omväg.
Den om vägen blev STOR kan jag säga ....vi gick & vi gick & vi klättrade vi pustade & vi gick   
Trodde vi kommit fram till bilvägen, nope ,ett nytt kalhygge igen med snår & skit man fastnade i.
Till & med Pysen såg lite slak ut. Så upptäcker vi att vi är inte alls på väg runt, utan vi är nedanför klacken & traskar....blev i alla fall en del fina bilder & man blev VÄLDIGT svettig.
Turen som skulle gå på en timme max blev i stället 2½ timme & vi höll på att missa jul lunchen hos Pappa.